Hem » Battle of Botnia, Battle of Botnia 2, Svensk MMA

Battle of Botnia II – Mitt perspektiv

14 december 2009 kl.23:59 av Patrick Jenkinson | 13 kommentarer

DSCN9979_3x2

Jag har endast varit i Umeå ett fåtal gånger men det var enkelt att hitta då Gammliahallen och Battle of Botnia då strålkastarnas ljus svepte över träden och himmelen för att markera att det snart var dags för underhållning av hög klass. När jag väl kommit in och förbi alla nervösa funktionärer och tog plats på pressläktaren så började sätena i hallen att fyllas och det var glädjande att se mycket kvinnor i publiken då detta kan tolkas som ett tecken att publikbasen för MMA fortsätter att både bli bredare och djupare.

Battle of Botnia II inleds med att konferenciern kommer in på en skoter till kända UFC-toner och jag måste erkänna att jag tyckte det var charmigt á la Västerbotten. Alla fighters kommer in en och en och presenterade sig till pampig musik och efter att sponsorerna fått sin tid så sätter galan igång.

Sebastian Eriksson vs Andreas Ståhl
Redan från start råder det ingen tvekan om att dessa två vill vara i ringen och att båda försöker att etablera dominans. En tidig spark i skrevet på Eriksson gör att matchen stannar av för en stund men den återupptas snabbt. I de vilda utväxlingarna upplever jag att Eriksson får in mer rena träffar men det är ända han som väljer att söka klinchen då Ståhl skakat honom med slag. Erikssons skrev får ytterligare ett besök av en spark och denna gång väljer domaren att dra ett poäng från Ståhl. Ståhl ser trött ut i slutet av ronden men får nya adrenalinkickar som håller honom aktiv. Jag anser att Ståhl vinner ronden men poängavdraget gör att ställningen bör vara 9-9.

I andra rondens inledning delas många enkelslag ut och kombinationerna uteblir men när väl Ståhl får fäste så behandlar han sin motståndare som en boxningsbag. Även om det är underhållande att se honom svinga i sann Chute Boxe-anda så blir jag orolig att Eriksson med ett eller flera raka slag kommer att sänka Ståhl, men så är inte fallet då han är fullt upptagen med att skydda sig. Matchen går till mattan och det är Ståhl som är överst medan Eriksson letar efter lås. Matchen avslutas stående och ännu en rond tas hem av Ståhl. Ståhl verkar vara den tröttare av dem två men båda har gjort sin morgonlöpning och Paolo Roberto hade varit stolt.

I tredje kämpar sig Ståhl till en nedtagning men i mitt tycke fokuserar Ståhl för mycket på slag mot huvudet istället för att variera med slag mot kroppen vilket gör det enklare för Eriksson att försvara sig. Eriksson fortsätter att leta submission men det är Ståhl som är dominanten i ronden och det är även så domarna ser matchen då de ger Ståhl vinsten.

Samuel Alm vs David Häggström
Även denna match inleds med våld mot skrev och medan Häggström vilar så får Alm poängavdrag. Något förvånande med poängavdraget då det inte verkade vara avsiktligt men domaren kanske har förra matchen färskt i minne. Häggström etablerar snabbt toppositon på marken och efter att Alm blivit utplattad och fått motta en mängd slag så väljer domaren att bryta. Röster höjs att matchen borde ha stoppats tidigare på grund av det var en lång sekvens av obesvarade slag men under en intervjun med domaren är han säker på sin bedömning (vilket känns bra) då Alm försökte kämpa emot hela tiden.

Mark Connor vs Thomas Bäck
Bäck välkomnar skotten genom att servera den första smällen och de hamnar sedan i klinch. Båda kämpar om positionerna och Bäck hamnar på rygg. Men väl nere så har Bäck sänkt in en giljotin och Connor klappar frenetiskt och domaren bryter matchen. Matchens snabba avslut är ett faktum och Umeåpubliken är i extas. Connor verkar riktigt missnöjd med sin prestation och kör ett hammarslag i mattan men verkar ta det med ro efter att få ha kylt av sig. Bäck skiner av lycka och verkar knappt tro att det är sant att det gick så fort.

Ivan Buchinger vs Hamid Corassani
Redan när de ska hälsa på varandra i ringen inför matchen ser man de iskalla blickarna och publiken och jag får en föraning om att vi bara är sekunder från allvaret i ringen. Mycket riktigt visar Buchinger i första ronden att han har tunga händer och utväxlingarna är vackra och underhållande. Corassani är den som styr matchen med sin brottning och han lyckas även med nedtagningar och i mitt tycke räcker det för att han tar hem ronden.

I andra ronder märker man av att Corassani är tröttare men Buchinger händer fortsätter vara tunga och de kommer med onda avsikter. Corassani gör det smarta och kontrollerar matchen med sin starkare brottning och under långa stunder är han på topp medan Buchinger är imponerande snabb och effektiv med händerna från ryggläge.

I inledningen av tredje ronden är det mer av samma och Corassani visar att han rutinen att veta vart han ska föra matchen för att få det mest fördelaktiga läget för honom. Mot slutet är dock Corassanis tank nästan helt slut och Buchinger visar varför han är obesegrad genom att verkligen låta händerna flyga. Corassani blir inklämd i hörnet med Buchinger över sig och slag efter slag träffar svensken hårt. Mot slutet försöker sig Buchinger på någon form av strypning (svårt att se från min position på läktaren) och när ronden är slut så reser sig Buchinger men det är tydligt att Corassani är eller i alla fall hamnar i en annan form av medvetande (svårt att bedöma från läktaren om han är medvetslös eller bara helt slutkörd). Assan Njie och Joakim Engberg lyfter Corassani och det känns som att han är på en annan planet och lagkamraterna får sig ett gott skratt. Corassani ler mot publiken och han är kanske på samma plöjda åker som Bäck en gång besökte. Buchinger är mycket besviken när vinsten tilldelas göteborgaren och delar av publiken buar. Vinsten går helt riktigt till Corassani utifrån att domaren bedömt att han inte var ute när ronden var slut och han vann tveklöst första och andra ronden medan tredje gick till Buchinger. Jag tycker att buandet var respektlöst.

Matt Thorpe vs Tor Troeng
Thorpe kommer in till tonerna av Necro och Troeng kontrar med åskskurar, publikens jubel och mörka metal-toner. Publiken vet att en bra match väntar och själv är jag mycket nervös då jag vill se en vinst för Troeng samtidigt som jag förstår att det inte kommer vara enkelt på något sätt.

Thorpe inleder med att visa sin styrka och slagen som landar skakar Troeng ordentligt. Hemmasonen har dock fortfarande sinnesnärvaro nog att söka klinchen och där återfår han klarheten att fortsätta matchen. Utväxlingarna fortsätter och Troeng söker smart nog skydd i klinchen när utbytet av slag inte varit till hans fördel. Thorpe lossar oavsiktligt ett knä i skrevet på Tor som får en kort stund att vila. Matchen återstartas och Thorpe släpper iväg en kombination med slag och en spark som får Troeng ur balans. Thorpe dyker ner på Troeng som ligger på mattan för att påbörja en gnp-offensiv från topposition. Efter en serie av slag väljer Thorpe att resa sig upp då det är uppenbart att Troeng söker efter en submssion från ryggläge. Efter en lång klinch sliter Troeng ner Thorpe och hamnar i sidoläge, väl där så låses kimuran och publiken svarar med ett öronbedövande jubel. Jag skriker mig hes av lycka. Underbart.

13 kommentarer »

  • ST4LIFE skrev:
    15 december 2009 kl. 10:04

    Tyvärr så var det som vanligt riktigt låg kvalitet på dom utländska fighters som mötte Renyi fighters i thai och mma. Speciellt han somo mötte Bäckl som klappade på en sekund av en giljotin som inte ens såg ut att sitta. OM svensk mma ska utvecklas så måste svenska fighters möta bra mostånd istället för lik och bara bygga upp sitt record

  • Ante skrev:
    15 december 2009 kl. 11:12

    Med tanke på att Mark Connor hade gått 9 matcher medans Bäck bara gått 3 OCH att mark Connor aldrig blivit submittad, så va det en riktigt fin skalp för Mr.Bäck… Du kan inte förvänta dig att Anderson Silva ska vara med på Battle of Bottnia ST4LIFE.

  • ST4LIFE skrev:
    15 december 2009 kl. 11:45

    nej sjlvklart inte men du måste ju hålla med om att utländska fighters på svenska galor brukar vara riktiga lik

  • Joakim Borgudd skrev:
    15 december 2009 kl. 11:47

    Är väl alltid svårt att locka de bästa till Sverige och går man på deras records är de ju ofta mer erfarna än våra svenskar. Corassanis motståndare var ju obesegrad till exempel.

  • Ulf skrev:
    15 december 2009 kl. 12:19

    Till ST4LIFEAll: Jag fattar ärligt talat inte vad du snackar om.
    Samtliga svenska MMA-fighters mötte på pappret tuffare och mer erfaret motstånd.
    Bäcks motståndare hade gått 9 macther tidigare och mött tufft motstånd. Han har aldrig tidigare blivit utdragen. Bäck själv besitter ett record på 2-2.

    Hamid mötte en kille som hade 10-0 i record, varav enbart en gått till decision, tuffare motståndare får du leta efter.

    Tor mötte en kille som även han hade mer erfarenhet och såg ut att kunna ställa till med en hel del bekymmer.

    Så att dom utländska motståndarna skulle hålla låg kvalité är du nog ensam om att tycka

  • Alexander Öhrstrand skrev:
    15 december 2009 kl. 13:00

    Dessa skrev sparkarna är ett ofog vi måste få bukt på!

    Oftast påverkar det fighten oerhört negativt för den som tar emot sparken och match bilden ändras till utdelarens fördel. Ett poäng avdrag räcker inte.

    Hur länge kommer det dröja innan folk medvetet delar ut sparkar mot skrevet för att få motståndaren att tappa kraft, rytm och momentum. Det kanske anses att ett ev poäng avdrag är det värt ifall man kan avsluta sin motståndare sen.

    Inom fotbollen anser man ju oftast att en filmning kan vara värt ett ev gult kort ifall man får en straff eller frispark i bra läge.

    Låt domaren sparka utdelande fightern i skrevet lika hårt som han sparkade sin motståndare. Ge dem båda sen 5 mins vila. För kontroversiellt??

  • Alexander Öhrstrand skrev:
    15 december 2009 kl. 13:01

    Tack för krönikan förresten. Väldigt informativt och bra. Ser fram emot nästa.

  • ST4LIFE skrev:
    15 december 2009 kl. 13:33

    Okej håller inte med om att det brukas ta hit bra/bättre moståndare på svenska galor. Enligt mig bör den svenska fightern alltid vara underdog om vi ska utveckla den svenska mma:n.

  • Shodan skrev:
    15 december 2009 kl. 15:53

    *noted*

  • Klasse skrev:
    15 december 2009 kl. 17:08

    ST4LIFE, ingen aning hur bra de utländska fighterna är. Men en sak vet jag, och det är att Bäck har en förbannat bra giljotine. Det svenska svaret på Joe Stevensons giljotiner. Så den satt, det kan jag lova.;)

  • Bjorne skrev:
    16 december 2009 kl. 18:11

    Jag har kort bjj i over 3 ar och kort en hel del med Connor, guillotiner ar nagot av en specialitet for mig och jag saga att jag inte satter den pa Connor ofta.

    Mark var ganska nara att subba Musse om jag inte missminner mig. Sa Back ska nog ge sig sjalv en rejal klapp och axeln for han gjorde det hela valdigt snyggt och ar uppenbarligen valdigt duktig.

  • ST4LIFE skrev:
    17 december 2009 kl. 12:32

    Jo Connor är ju verkligen en super fighter byw med sitt record på 4-6.

  • Ante skrev:
    17 december 2009 kl. 18:10

    ST4LIFE han hade fortfarande 3ggr så många matcher och fler vinster än Bäck innan dom möttes, jag och dom flesta andra såg Bäck som en stor underdog inför matchen, riktigt fin skalp för Mr.Bäck

Lämna kommentar!

Följ kommentarerna via RSS.

* Obligatoriska fält

MMABloggen har stöd för Gravatars. För att skaffa din egna Gravatar, registrera dig på http://www.gravatar.com.